Menu Content/Inhalt
Hem Löparnisse i Stockholm
Löparnisse kommer till Stockholm

Löparnisse hälsar på Wermländska Sällskapet i spegelsalen på Grand Hôtel under 190-årsfirandet. Inte ljuger löparnisse - det har till och med riksmarskalken sagt!

Löparnisse dyker upp på balkongen till Spegelsalen:

- Hallå! Hallå där ner! Ä detta Wermländska Sällskapet i Stôckhôlm?

Publiken: - Jaa!

Löparnisse: -Men, snälle goe ni. Då ä ja framme!

Går genom salen fram till scenen under det att han pratar med publiken:

- Tänk, att här setter I å vänter på Löparnisse! Ja, den som vänter på nå gött…Men tänk ja höll int på å hett hit. Nää, först kom ja te en besnsinstation bortpå här. Ja, dä såg ur precis som Q8 därhem , så ja känd mej som hemma å geck in sidörra sôm ja bruker å då va dä en storen sal å dä satt fullt mä fölk precis som på Kolsnäsudden. Å på ena sia ôm mej stog dä militärer å på anner sia en litten jävel som di kall för Macbeth. Å all glodd på mej å sen så börj di å skratt, å di skratt, å di skratt, å sen så släng di ut mej på gata utta prut. Å ätter kom dä e kärring å skratt satt ho nästan… ja, å når ho såg mäj, klapp ho i hännera å sa: -"Så har vi inte fått skratta på Kungliga Dramatiska Teatern på många år! Tack, å tack!"

- Ja, då såg ja där i blekskimre att dä stog Kungliga Dramatiska Tetaern på denne bensinstation.

- Å sen så skyn ja mäj hit. Men ja geck ett hus för långt å sprang uppför trappa å då kom de ett fruntimmer som va så fin i truten, må dere tru:- "Guddangens, sa ho. Detta är Nationamuseet och installationerna ska vara på Moderna museet."

- Hant säjer ho? sa ja.

- Ja, ni är väl en installation, sa fintruten.

- Ånej,sa ja, ja ä allt Löparnisse, ja, å ingen installation, å så löp ja tebaks å öppför trappera å kom hit. Å nu ä ja här! (Är framme på scen).

- Ja ä jämt gråtfâli, tänk så mange varmlänninger dä finns i Stockholm. Käre goe! Ja känd att dätta, i da når ja kom å bussen frå Kallsta. Först höll ja på å bli ihjälkörd uttå en svarm tå…ja di va sôm svartklädde spyflôger på cykler å svarte hjälmer hadd di å di for ätter mej åt alle hôll. Gud, has dere ha´ret i dänne stan! Men sen kom dä en hel parad mä schangtile militärgôsser å mött mej. Å di spelt å di mascher, å dä va häster mä, å där stog ja mett i gata, å han som geck fämst ble så gla att han veft mä pinn sin å veft å veft når han såg mej, satt ja förstog att ja skull gå först . Ja va att litt genera för dä, män ja gjord fäll som di vell å geck för mä storstövlan hele vägen.

- Å tänk på broa framför reksdagshus stog Solveig Tärnström frå Kôppom å veft å skrek: -"Heja,Nisse, kan du int kom in hit å hjälp mäj, för nu ä ja invald i Reksdan, du! – Näst gång , näst gång, Solveig! Du ser ju att ja ä oppteia nu. Å så geck ve hele vägen opp te Kongens slott, å jädrar å anfäkta va ja va stolt når ve sväng in på borggårn mä Värmlann i spessen!

- Men denne kärn mä käppen va renta förgrömma för att ja hôpp å dans te musiken, å han börj på å fös unna mej, men då kom att han, denne fine kärn, han sôm va landshövding därhemme i Värmland, han som ä Riksmarskalk nu, han Eliasson, lanthandlern från Visnums-Kil, å han sa te denne som veft mä käppen: - Hallå där, känner ni inte igen Nils Jonsson från Fryksdalen, den mest berömde värmlänningen i hela den svenska historien.

Röst i publiken (Anders Andersson): - Nu, ljuger du att, Löparnisse!

- Ljuger ja?!! (Vädjar till publiken) Ljuger Löparnisse??

Publiken: - Nej! Nej!

Löparnisse: - Nej, där hör du, Du klentrogne! Löparnisse ljuger aldrig! Å Reksmarskalken va så grannt klädd i uniform å mä plymer å bandascher. Å môe mädaljer, å han ha höll en stor stav mä krona på. Tack, goe reksmarskalken, sa ja. Står du här å vänter på Nisse, du! "Jaa, sa reksmarskalken, dä gör ja, men ja vänter också på statsbesök utå han Putin frå Ryssland. Näj, va säjer du, sa ja, då har ja att kom i rättan ti för å hjälp däj. Du vet, rysser dä ä ja redit bra på. Ja, sa reksmarskalken, fast Putin håller säj borta från Stockholm. Dä ä tredje gången som han inte kommer nu. Ja, där ser du,sa ja. Han vänd når han feck se att dä stog två varmlänninger på borggårn. Dä ä att tur för Kongen att han har däj å mäj, du Eliasson. Å jämt da öppens ett fönster, å Kongen tett ut å sa:-"Nej, men vad skådar mitt norra öga! Är Löparnisse i stan. Kom upp, kom upp, så får jag hälsa!" Å då tog reksmarskalken mej mä opp te kongen å….

Samma röst i publiken: Nu ljuger du satt dä bågner i berga, du Nisse!

Löparnisse-: Å håll truten på däj, du! Nisse, ljuger aldrig. Förresten fråg Eliasson sjöl, ja ser att att han setter där. Å lellsmôla Karin har han mä sej. Ho ä att sô go, satt. Ä inte allt detta sant va ja säger, Reksmarskalken??

Ingemar Eliasson: - Jag har ju sagt en gång för alla att Nils Jonsson ljuger aldrig.

Löparnisse/till mannen i publiken/ Där hör du, du mä käften, att ja taler sanning! Å Kongen han va så vännli mot gamle Nisse, å Silvia va mä, å hertigen tå Varmlann, han Prins Carl Philip, å då sa Kongen: - Jag får tacka dig för att du kom till Stockholm för att hjälpa oss med Putin. Jag har ju hört hur Nisse klarade av Dundraparten. Å jag får nog säga som han: I många länder haver jag varit och många modiga män har jag sett, men maken till Nils Larsson från Fryksdalen haver jag aldrig skådat!

- Å tänk, då vattnä säj allt öga på gamle Löparnisse, å då sa ja te Kongen å Silvia att di ska bare vare logne, för ve i Varmlann ve ser att te att Svärje fortsättere å ha båd Kong å Dronning i all framti. Å då sa Kongen: Hälsa till alla Värmlänningarna på 190årsjubileet att utan Er klarar vi oss inte, men har vi bara gott om Vämlänningar i Stockholm då klarar vi oss i all framtid.

- Å nu hörer ni dä. Stå på er här i Stôckholm, å gör er en tur hem te Värmlann ibland så ska vi allt fyll på mä bränsle, tåck där ve bar har i Värmlann, ja ja mener inget speciellet mä dä (blinkar), fast ve har dä og, men ve har all den goe varmlandskänsla, å den må ni og ha allihop om I ska klare er i Stôckholm.

- /blinkar bort en tår/ Ja, tänk, ja bli att litt sentimental når ja tänker på så myck gôtt som kommer frå Värmlann, hackkôrv te exempel- /skrattar/så nu tycker ja att ve hurrer å sjonger e stônn. Om ni reser på er så sjunger ve Löparnisses visa för Varmlann, tyckere ni inte dä på tia!

Sjunger:

En skål för Värmland En skål för alla
som bor i Stockholm Falleralla

Sjung mä, då!

Alla: En skål för Värmland En skål för alla
som bor i Stockholm Falleralla

Nisse: Bo kvar i stan, få tjuge barn
Å tjän stor peng, å kom sen hem….
En skål för Värmland En skål för alla
som bor i Stockholm Falleralla

Alla: Hurra! Hurra! Hurra! Hurra!

*

©:Lars Löfgren 2006